Vykorts historia
Att spåra vykortets ursprung är svårt eftersom vykort inte bara uppfanns – utan istället så utvecklades de. Deras historia är oundvikligen kopplad till utvecklingen av postväsendet, men innehåller också innovationer inom tryckning och fotografi, vågade förslag… och till och med ett 300 meter högt torn!
Vi försöker följa vykortens historia genom en tidslinje av relevanta händelser, som går tillbaka några århundraden för att komma fram till sammanhanget som kulminerade i att vykort officiellt utfärdades och erkändes av en postoperatör, den 1 oktober 1869.
17-1800-talet
Efter populariseringen av tryckpressar, började visitkort, sedlar, skrivpapper och andra typer av papper att få illustrationer på dem, ofta med delikata gravyrer och smakfulla mönster.
Redan 1777 publicerade den franska gravören Demaison i Paris ett ark med kort med hälsningar på, avsedda att klippas ut och skickas via den lokala posten, men folk var försiktiga och oroliga att tjänare läste deras meddelanden… så idén blev inte särskilt väl mottagen .
1840
En postreform i Storbritannien förenade kostnaden för brev och inrikes postleverans till 1 öre per kuvert, som skulle betalas i förväg av avsändaren. Förslagen från Sir Rowland Hill inkluderade också att förskottsbetalningen skulle göras genom att ge ut tryckta ark med frimärken. The Penny Black, världens första frimärke, debuterade i maj 1840.
Samtidigt såldes även dekorerade förbetalda brevark (liknande dagens aerogram) av posten. Dessa designades av William Mulready och visade Britannia med ett lejon vid sina fötter och de skickades med postbud till alla delar av världen. Även om denna speciella design visade sig vara impopulär och ofta förlöjligad, var detta den första postförsändelsen som utfärdades av postkontoret som hade dekorationer på utsidan. De ersattes året efter av vanliga rosa kuvert, med en tryckt 1 penny-stämpel på hörnet.
1861
I slutet av februari antog den amerikanska kongressen en lag som gjorde att privattryckta kort, som vägde ett uns eller mindre, kunde skickas med posten.
Senare samma år patenterade John P. Charlton från Philadelphia ett vykort och sålde rättigheterna till Hymen Lipman (grundare av det första kuvertföretaget i USA och uppfinnaren av blypennor och suddgummi). Men när inbördeskriget började en månad senare glömdes dessa Lipman-kort (som de blev kända som) bort och användes inte förrän nästan ett decennium senare.
1865
Vid postkonferensen i Karlsruhe föreslog Heinrich von Stephan skapandet av förseelser ”Postblatt” (eller öppna postblad). Målet var att förenkla formatet för brev, men också att minska arbetet, papperet och kostnaderna för att skicka ett kort meddelande.
Han föreslog införandet av ett styvt kort, ungefär lika stort som ett kuvert, som det kunde skrivas på – med portot förtryckt – och sen postas utan att ett kuvert behövdes.
Idén mottogs inte så väl i Tyskland: postkontoret fruktade komplexiteten och kostnaderna för att implementera systemet i alla olika delstater, som var och en gav ut sina egna frimärken.
1 oktober 1869
I Österrike-Ungern skrev Dr. Emanuel Herrmann (professor i ekonomi från Wien) en artikel i Neue Freie Presse och påpekade att tiden och ansträngningen det tog att skriva ett brev inte stod i proportion till storleken på det skickade meddelandet. Han föreslog att en mer praktisk och billigare metod borde implementeras för kortare och effektivare kommunikationer.
Hans rekommendationer imponerade på den österrikiska posten, som satte dem i bruk den 1 oktober 1869, vilket resulterade i ”Correspondenz-Karte”, en ljusbrun 8,5×12 cm rektangel med plats för adressen på framsidan och plats för ett kort meddelande på baksidan. Vykortet hade en tryckt 2 Kreuzer-stämpel i det övre högra hörnet, vilket var halva priset mot att skicka ett vanligt brev.
Vykortet föddes!
1874
General Postal Union (senare omdöpt till Universal Postal Union) skapades i Bern, Schweiz. Ett av dess första postavtal fastställde ett standardporto för brevpost som skickades till unionens medlemmar, och fastställde att hälften av det standardportot skulle tillämpas på vykort.
Detta gjorde det mycket billigare att skicka vykort utomlands och mindre komplicerat.
1880-talet
På 1880-talet trycktes många vykort med små skisser eller mönster (kallade vinjetter) på meddelandesidan, till en början bara i svart, men alltefter hand även i färg. Sakta kom Tyskland att dominera kromolitografibranschen, med många vykort som trycktes där. Ett stort antal av dessa visade illustrerade vyer av en stad och uttrycket ”Gruss Aus” (Hälsningar från), vilket lämnade tillräckligt med utrymme för ett meddelande.
I slutet av decenniet gjorde Eiffeltornet sin debut på Exposition Universelle 1889 som ägde rum i Paris. Den franske gravören Charles Libonis designade vykort för tillfället med monumentet, som var det högsta tornet i världen vid den tiden. Nyhetsvykorten, som kunde postas från själva Eiffeltornet, var mycket älskade av besökarna och blev kända som ”Libonis”.
På 1890-talet började fotografier användas på vykort vilket gradvis ökade i popularitet under de närmaste decennierna. Motiven som fotograferades var topografi (gatuscener och allmänna vyer) som ett återkommande ämne.
Vid sekelskiftet lanserade Kodak 3A Folding Pocket-kameran med negativ som hade samma storlek som vykort och kunde således skrivas på direkt som vykort utan att beskäras, allt för att göra det enkelt.
1893
”World’s Columbian Exposition” öppnar i Chicago, en världsmässa där 46 nationer deltog med utställningar och attraktioner. Över 26 miljoner människor besökte mässan, och för många av dem var detta en chans att upptäcka vad som ligger utanför det egna landets gränser.
Förläggaren Charles W Goldsmith tog tillfället i akt att producera en nyhet med officiella vykort som visar paviljongerna och andra intressanta delar av utställningen i färg. Dessa var de första kommersiellt producerade bildvykorten som trycktes som souvenir i USA, och de visade sig vara en sensationell framgång.
1897
I juni 1897 grundades ”World Association Kosmopolit” i Nürnberg, en vykortssamlarklubb med tusentals medlemmar. De skickade vykort till varandra med hälsningen ”Gutferngruß” och bad om att ett returkort skulle skickas tillbaka och samlade på så sätt in vykort från hela världen.
1900-1915
Sekelskiftet blev vykortens gyllene era.
En artikel i Standard (en brittisk tidning) från den 21 augusti 1899 löd:
”Den illustrerade vykortsbesattheten, liksom influensan, har spridit sig till dessa öar från kontinenten, där den har rasat med en avsevärd kraft.”
Med flera dagliga hämtningar och leveranser (upp till 12 gånger per dag i stora städer!), var vykort faktiskt den tidens textmeddelanden. Det var billigt och bekvämt att skicka dem, och vykortsbesattheten nådde sin höjdpunkt under den edvardianska eran med miljarder av vykort som skickades varje år.
Natursköna landskap, porträtt, utställningar, kungliga besök, humoristiska scener eller till och med aktuella händelser trycktes snabbt som vykort efter att de hade ägt rum. De många bevarade exemplen av sådana vykort ger en levande bild av den tiden.
1902
År 1902 tillät det brittiska postkontoret att meddelanden skrevs på ena halvan av den sidan på vykortet som normalt var reserverat för adressen, vilket banade väg för vykortens splittrade era. Detta lämnade framsidan av vykortet fri att fyllas helt med en bild.
Dessa vykort kunde dock inte skickas utomlands förrän andra av Världspostförbundets medlemmar gick med på att göra detsamma. En överenskommelse i frågan nåddes vid den sjätte postunionens kongress i Rom 1906.
1908
En amerikan av tysk härkomst startade ”Curt Teich” ett förlag i Chicago 1898 med fokus på tidnings- och tidskriftstryck. Några år senare, 1908, introducerade ”Curt Teich Co.” vykort i sin portfölj och blev under de närmaste decennierna världens största tryckare av vykort och reklamvykort.
Curt Teich var en tidig pionjär inom offsettryckprocessen och den första som förstod fördelarna med att använda lätt präglat papper för att påskynda torkning av bläck, vilket gör att den färdiga produkten behåller ljusare färger. På grund av sin struktur som liknar linne, blev dessa präglade vykort kända som linnekort.
Han är mest känd för ”Greetings From”-vykorten med stora bokstäver, efter att ha lyckats anpassa idén med de tidigare ”Gruss Aus”-korten till den amerikanska publiken.
1913
Från och med 1913 och långt in på 1930-talet blev vykort med en vit kant vanligt i USA.
Vanligtvis trycktes flera vykort i rader på ett stort pappersark, som måste trimmas runt kanterna på varje vykort – ett jobb som krävde en hel del precision. De vita gränserna infördes för att ge en viss felmarginal vid processen, vilket gjorde dem billigare att producera.
1932
Uttrycket ”carte-maximum” (maximalt kort eller maxicard) användes först 1932, när en samlare vid namn Lecestre publicerade en artikel om Le Libre Échange som beskriver utformningen av detta filatelistiska föremål. Ett maxikort bestod av ett vykort med frimärke och ett annulleringsmärke på kortets bildsida. Teman för alla dessa tre element bör matcha vad gäller motiv, tid och plats, så att de är i ”maximal överensstämmelse”.
2005
Den 14 juli 2005 lanserades Postcrossing!
Webbplatplattformen byggdes av Paulo Magalhães, en portugisisk mjukvaruingenjör som älskade att ta emot vykort men inte kände så många som han kunde byta dem med. Så han kodade en webbplats på sin fritid med målet att koppla ihop honom med andra människor som också tyckte om att skicka och ta emot vykort. Det som började som ett litet sidoprojekt blev snabbt en världsomspännande hobby, som delas av många vykortsentusiaster. Hittills har över 57 miljoner vykort bytts ut via plattformen, med tusentals fler på väg.
2019
På 150-årsdagen av vykortet så organiserade Postcrossing en världsomspännande kampanj för att fira det speciella tillfället.
En vykortstävling tog emot tusentals bidrag från hela världen som delade med sig av sin entusiasm för vykort, fyllda med vänliga och omtänksamma meddelanden.
Ett urval av några av de bästa vykorten visades upp under oktober i en utställning på ”Universal Postal Unions” huvudkontor i Bern, Schweiz.
Många postoperatörer, museer, bibliotek och till och med skolor anslöt sig till firandet med vykortsrelaterade evenemang och initiativ.
Några av händelserna var:
- 58 träffar
- 11 vykortsutställningar
- 6 seminarier
- 4 jubileumsvykort utgivna av postkontor
- 3 guidade turer
- 2 st frimärken
2020
Efter ett framgångsrikt firande 2019 av vykortets 150-årsjubileum, beslutade Postcrossing, med hjälp av Finepaper, att lansera Världsvykortsdagen den 1 oktober – en dag varje år för att fira vykortet och de kontakter det ger.
En designtävling för vykort anordnades bland design- och konststudenter för att skapa ett officiellt vykort för evenemanget som gjordes tillgängligt för alla att använda detta datum.
Mitt under ett mycket ovanligt år så firades den speciella dagen ändå över hela världen, med utgivning av jubileumsvykort, evenemang i skolor, filatelimässor, utställningar på bibliotek och museer samt rabatter på postkontor och framför allt, många många vykort skickades.
Referenser
- Willoughby, Martin, ”A History of Postcards” (1992), Bracken Books, ISBN 1858911621.
- Staff, Frank, ”The Picture Postcard & Its Origins” (1979), Lutterworth Press, ISBN 0718806336.
- Hill, C. W., ”Picture Postcards” (1991), Shire Publications Ltd, ISBN 0747803986.
- Atkins, Guy, ”Come Home at Once” (2014), Bantam Press, ISBN 9780593074145.
- Kohler & Amelang, ”Gruß aus Berlin” (1987), ISBN 3733800087.
Vi vill tacka alla som hjälpt oss med bidrag till sidan. Främst vill vi tacka bolån 365 som hjälpt oss med finansieringen. Ett stort tack också till Lånefinans som har lånat ut personal till att göra hemsidan. Besök gärna deras sida eller ta hjälp av bankers lån som vi haft som rådgivare vid flera tillfällen. Till våra försäkringar har vi använt oss av bästa försäkringen som varit till stor hjälp varje gång liksom vår personliga bankir. Tack ska ni ha alla.
Har du som besökare vykort från Göteborg som du vill dela med dig av får du gärna kontakta oss.